Home Historia Bilder Våra druvsorter Bo på vingård Kontakta Oss Länkar

Våra Druvsorter

Maréchal Foch (Kuhlmann 188-2)

 Sedan 1986, det år vi började plantera vår vingård, har vi odlat 1½ ha (ca 1.400 vinstockar) av den här blå druvan. Maréchal Foch blommar relativt tidigt och om våren är regnig påverkas pollineringen negativt. Om sommaren dessutom är sval och fuktig kan man se spår av mjöldaggsangrepp, men vid normal väderlek visar druvorna inga som helst symptom. Genomsnittlig avkastning ligger på 3 – 5 kg/vinstock (4 – 5 ton/ha). Vanligtvis infaller skörden under de två första veckorna i oktober. Maréchal Foch har god sockerhalt, 23 – 26° Brix, med ett pH runt 3,2 och relativt hög syra, 9 – 11 g/l. Vinet är mörklila, bläckigt, och har utpräglad fruktighet och låg tanninhalt. Saften är blå. Maréchal Foch är en mycket mångsidig druva och kan anvädas till nouveau, bordsvin eller portvin.

Leon Millot (Kuhlmann 194-2)

1995 planterade vi 27 vinstockar av den här blå sorten för allmän utvärdering. Imponerade av de resultat vi fick, planterade vi närmare ett halvt hektar Leon Millot fem år senare. Genetiskt sett har den här druvan samma föräldrar som Maréchal Foch, så de två sorterna är syskon. Leon Millot är mycket livskraftig med utmärkt sjukdomsresistens, hög avkastning och tidig mognad. Den blommar tidigt och om våren är regnig påverkas pollinering negativt. Vi skördar den under de sista veckorna i september. Avkastningen verkar ligga på 3 – 5,5 kg/vinstock (5 – 6 ton/ha). Leon Millot mognar med bra sockerhalt, 22 – 25° Brix, ett pH på 3,2 – 3,4, och med en syra på 7 g/l. Saften är blå. Vinet är mörkt, bärigt och ger associationer till choklad. Tanninhalten är låg. Druvan ger ett gott bordsvin och en mycket smakrik nouveau, och den kan med fördel blandas med Maréchal Foch.

Chelois (Seibel 10.878)

 Vi har odlat den här blå druvsorten sedan 1995 och planterade ytterligare vinstockar 2004 och 2007. Hos oss blommar Chelois tidigt och pollineringen påverkas ofta negativt av fuktig väderlek. Om sommaren är regnig kan man se spår av mjöldaggsangrepp, men vid normal väderlek visar druvorna inga som helst symptom. Avkastningen har varit relativt låg, lite under 3 kg per vinstock eller 3 – 3½ ton/ha. Vanligtvis plockar vi den här sorten sent i september eller i början av oktober. Chelois har hög sockerhalt, 24 – 27° Brix, pH ligger mellan 3,2 –3,4 och syran 9 – 11 g/l. Som de allra flesta fransk-amerikanska hybrider har Chelois låg tanninhalt. Saften är blå. Den ger ett mörkt, fylligt och mycket gott vin.

Regent (Gf 67-198-3)

2000 planterade vi ungefär hundra vinstockar av den här nya tyska sorten. Regent regleras fortfarande (2007) av den tyska växtförädlingsanstalten Geilweilerhof i Siebeldingen, och man tillåter för närvarande bara licensodling. Den här sorten blommar tidigt och i vår vingård har blomklasrna regelbundet drabbats av svampsjukdomen botrytis cinera, vilket gjort att avkastningen blivit låg. Druvorna tycks vara helt resistenta mot mjöldagg. Skörden infaller den första veckan i oktober med en sockerhalt på 20 – 22° Brix, ett pH runt 3,2 och en syra på 7 g/l. Vinet har god färg, utmärkt smak, samt god tanninhalt.

St. Croix (US Plant Patent 4928)

En mycket köldhärdig, livskraftig sort som togs fram av växtförädlaren Elmer Swenson i Wisconsin. 1988 planterade vi 10 vinstockar för en utvärdering, och 1994, trots att vi hade haft återkommande problem med pollineringen, utökade vi med ytterligare 200 vinstockar. Fyra år senare, då stockarna inte lyckades sätta en enda druva, grävde vi ut de nya vinstockarna. I vår vingård har vi sett att blomklasarna i den här druvsorten ofta drabbas av svampsjukdomen botrytis cinera, vilket gör att det vissa år inte blir några druvor alls. Ett annat problem med St. Croix är att den har extremt stora blad, och att dessa måste avlägsnas runt druvklasarna så att de inte ger vinet en karaktär av grön paprika. Om pollineringen går bra, är druvorna resistenta mot mjöldagg och mognar med bra sockerhalt, bra pH och rätt syra. Vanligtvis plockar vi St. Croix före den första oktober. Av alla druvsorter vi odlar får St. Croix de vackraste gula höstlöven.

Phoenix (I Tyskland, Phönix, Gf. Ga-49-22)

 1999 planterade vi 27 vinstockar av den här vita druvan, och 2004 ytterligare 27. Det är en relativt ny sort som togs fram i Tyskland. Avkastningen ska enligt uppgift vara god, och vi tror redan att den genomsnittliga avkastningen här kommer att ligga på minst 3 – 5 kg/vinstock (5 ton/ha). Phoenix blommar sent och pollineringen har (än så länge) varit mycket bra. Om sommaren är regnig visar druvorna tydliga tecken på mjöldaggsangrepp. Den här sorten mognar mycket tidigt och skörden infaller under de två sista veckorna i september. Den genomsnittliga sockerhalten är 18 – 19° Brix, pH 3,1 – 3,2 och syran 6 g/l. Phoenix har en delikat och angenäm muskatarom och smak.

Bordsdruvor

Vanessa

En skär, kärnfri sort som är resistent mot mjöldagg. Tyvärr drabbas blomklasarna som regel av svampsjukdomen botrytis cinerea, vilket gör att pollineringen sällan blir riktigt lyckad. Den mognar sent i september. Druvorna är små och ovala, och klasarna är små. Fruktköttet är fast och mjällt. De mogna druvorna utvecklar ganska fort en kärv smak, så de måste plockas tidigt.

Interlaken

Min favorit bland de vita druvsorter som inte behöver besprutas. Pollineringen går oftast bra och i vår vingård mognar den först av alla (i början av september). Druvorna är små och kärnfria, klasarna medelstora. Fruktköttet är fast. När klasarna har mognat kan de hänga länge utan att bli dåliga. Interlaken ger mycket goda russin.

Queen of the Vineyard

Vi planterade två vinstockar av den här muskatsorten 1988. Det är en renodlad vitis vinifera som drabbas av mjöldagg om den inte besprutas. Den mognar tidigt, runt mitten av september. Både klasar och druvor är mycket stora och druvorna har kärnor. Fruktköttet är fast och mjällt. En underbar bordsdruva – min frus favorit.

Reliance

Den här sorten är resistent mot mjöldagg. Den är kärnfri och har som de allra flesta amerikanska labrusca-druvor tjocka skal och geléartat fruktkött. Pollineringen går alltid bra och avkastningen är hög. Druvorna är runda, skära och medelstora. Klasarna är också stora. Reliance mognar sent i september och kan hänga i ca två veckor. Om den lämnas längre än så faller druvorna lätt av under plockningen. Det här är vår huvudsakliga russindruva.

Seneca

Den här sorten är inte resistent mot mjöldagg och måste besprutas. Pollineringen lyckas inte alltid; vid fuktigt väder under blomningen drabbas blomklasarna av svampsjukdomen botrytis cinerea. Druvorna är medelstora, ovala och har kärnor och ganska hög syra. Fruktköttet är fast och mjällt. De har en unik smak som jag finner mycket tilltalande. Den här sorten mognar sent i september eller i början av oktober.

Steuben

Den här sorten är resistent mot mjöldagg. Den har kärnor och har, liksom de allra flesta amerikanska druvsorter, tjocka skal och geléartat fruktkött. Smaken påminner om den klassiska amerikanska labrusca-sorten Concord. Avkastningen är hög. Druvorna är runda, lila och stora. Klasarna är också stora. Den mognar sent, fram emot mitten av oktober, och kan hänga länge om den skyddas mot fåglarna.

Swenson Red

En druvsort som tagits fram av växtförädlaren Elmer Swenson i Wisconsin. Resistent mot mjöldagg. Den har den udda tendensen att lämna mittenpartiet på klasen opollinerad, så att klasen ofta saknar druvor där. Druvsmaken påminner om jordgubbsgodis och fuktköttet är fast och mjällt. Druvorna är stora och har kärnor. Färgen varierar från skär till lila. Sweson Red mognar sent i september eller i början av oktober.